- rytmens betydelse
- ungdomars dygnsrytm
Jag har länge hävdat rytmens betydelse för vårt välmående. Då tänker jag främst på lite längre rytmer än de som finns i musik.
- Dygnsrytmen dvs aktivitet och vila, vakenhet och sömn, anabola och katabola processer.
- Årsrytm dvs dygnsrytmens olika fördelning över året.
- I mindre del månrytmen.
- Icke alls veckorytmen då den är kulturell och arbiträr.
Vetenskap i Sveriges Radio P1
Måndag 28 november 2005
Biologin styr morgontrötta tonåringar
Tonåringar ska vara trötta på morgonen, visar en amerikansk studie. Och det borde skolan ta hänsyn till, menar sömnforskare.
Tonåringar som gått igenom puberteten har biologiskt sett svårare än andra att somna tidigt på kvällen och att komma upp tidigt på morgonen, visar de nya rönen. Det är något som skolor borde ta bättre hänsyn till, säger Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare vid Karolinska institutet i Solna.
- De som lider av det värst löper risken att bli betraktade som mindre begåvade eftersom de inte hänger med på morgonlektionerna, säger Torbjörn Åkerstedt.
Långsammare sömntryck hos tonåringar
Inom varje människa startar om kvällen en kemisk mekanism som förbereder kroppen för sömn. Ett slags sömntryck sätter igång som gör att vi till slut vill gå och lägga oss. Men hos tonåringar som genomgått puberteten är den här kemiska reaktionen mycket långsammare - vilket också gör att de blir trötta mycket senare på kvällen. Det visar en studie från Brown Medical School i USA där tonåringars sömnbehov jämförts med yngre barns.
Så den samhälleliga normen att gå i säng tidigt för att orka upp till en tidig skolstart till exempel är inte riktigt anpassad till tonåringarnas kroppar.
Störd sömn allt vanligare
Studier har dessutom visat att sömnstörningarna ökat markant hos den svenska befolkningen de senaste tio åren. Värst drabbade är gruppen 16- till 24-åringar. För dem har problemen fyrdubblats, säger Torbjörn Åkerstedt, med stress och psykiska besvär som vanliga konsekvenser.
Och sömnbristen kan också ha ytterligare negativa konsekvenser.
- Det utgör ett reellt problem. Sömnbristen leder till en rad biologiska effekter som påverkar ämnesomsättningen, muskeltillväxten och immunsystemet, säger Torbjörn Åkerstedt.
Helena Edström
helena.edstrom@sr.se
- ljusets betydelse
Ljuset är en väldigt viktig friskfaktor.
Om sommaren hinner vi få i oss tillräckligt mycket ljus även om vi är inne en hel arbetsdag. Dessutom går väldigt mycket att göra utomhus.
Om vi arbetar heldagar under vintern och det är svårt att ordna utomhusundervisning, är det mörkt när vi går till arbete/skola och mörkt när vi kommer hem. Det betyder att vi inte får i oss tillräckligt med ljus.
Orken hänger intimt samman med ljuset. Det är mer ljus på sommaren än på vintern. Alltså borde vi arbeta mer på sommaren än på vintern. Och naturligtvis vara mer lediga på vintern än på sommaren.
- skolåret
- bakgrund
- framåt!
De hälsopolitiska målen i Sverige motverkas kraftigt av traditionell läsårsuppläggning. Dessutom motverkar den intentionerna i skollag och läroplan vad gäller målstyrning och därmed fostran till ansvarstagande medborgare.
Vi borde istället anpassa läsåret efter årsrytmen. Dvs arbeta mer när dagen är längre och mindre när den är kortare. Lägg en 4 -12 veckors sammanhängande ledighet under årets mörka tid. Lätta på tidsrigiditeten och låt målen styra mer. Sätt en garanterad minimitid som eleverna ska få undervisning. Sätt den ganska mycket lägre än idag. Låt arbetsskyddslagstiftning reglera maximitiden. Tillåt i det sammanhanget mer arbetstid under ljus årstid och mindre under mörk. Kanske målrelatera lagstiftningen så att man blir garanterad en viss fri tid utomhus under dygnets ljusa timmar. Dvs anpassa också arbetsskyddslagstiftning efter årsrytmen.
I det gamla bondesamhället där barnen tidigt behövdes i arbetet på gården var det inte möjligt att ha barnen i skola på sommarhalvåret (när det var som mest att göra). Det är främsta skälet till att terminerna förlades till vinterhalvåret. Idag är bara en liten andel av befolkningen bönder och barn får inte användas i arbete. De historiska skälen till varför läsåret ser ut som det gör är just historia och är inte giltiga idag.
En god känsla av sammanhang främjas naturligtvis av reella sammanhang. När arbetsinsats sammanfaller med tid där man har ork för arbete finns sammanhang på det området.
Att arbeta mot naturens rytm är starkt stressande. Det vet vi tex av undersökningar av natt- och skiftarbete.
Tids- och timplaner är rester av den gamla regelstyrda byråkratiska skolan. Det motverkar effekten av målstyrning och gör det svårare att nå målen.
Tid är rytm. Årets rytm bjuder aktivitet på sommaren och återhämtning på vintern. Vi mår inte illa av att arbeta mycket (eller långa dagar) på sommaren, medan vi far väldigt illa av det på vintern. Om sommaren hinner och orkar man med fritidsaktiviteter efter arbets-/skoldagen, det gör man inte i lika hög grad om vintern.
Om sommaren kan mycket mer undervisning förläggas utomhus. Man kan ta vara på all den naturkunskap som finns tillgänglig sommartid.
Tid behövs för att nå undervisningsmålen. Men mängden tid som behövs är olika för olika individer och vid olika pedagogik/didaktik. Men för alla gäller att det går åt mer tid när man är trött.
- övrigt samhälle
Den totala energiåtgången i samhället bör bli åtskilligt lägre om vi anpassar arbetsåret efter vad som är naturligt. Alla transporter och aktiviteter kräver mindre bränsle på sommarhalvåret än på vinterhalvåret. Möjligen kan fler lokaler behöva förses med luftkonditionering om de ska kunna utnyttjas för intellektuellt arbete under sommartid. Energiåtgång för uppvärmning bör däremot kunna minskas rejält.
Belastningen på sjukvården bör också ganska snart minska genom den minskade stressen.
Industrierna har i stort anpassat sig till skolterminerna i sin semesterplanering. De anställda har ju ofta barn som de vill vara tillsammans med på sommarlovet.
Jag tror att det är mindre problem för industrierna med omvänd aktivitetskurva än vad många tror. Belastningen på elnät kommer vintertid att vara lägre (proportionellt jämfört nu). Handelspartners i övriga europa och världen har inte lika markant aktivitetsnedgång på sommaren som vi. Dvs handeln skulle gynnas snarare än missgynnas. Också industrin (dess anställda) mår väl av om arbetsinsatsen anpassas efter året.
- motstånd
För att kunna genomföra en förändring av läsåret krävs att man analyserar motståndet. Det finns både formella motstånd som tex lagar och avtal, men också mentala motstånd - folk vill ha ledigt i solen, man är van att ha det så här etc.
Skollagen säger att det ska finnas en hösttermin och en vårtermin och ett visst antal skoldagar på året. Låt istället mål och arbetsskyddslag reglera det.
Arbetsskyddslag reglerar antalet timmar man får arbeta per tidsenhet. Den är inte anpassad efter årstidsvariationer. Det borde den vara.
Vad för fler invändningar och motstånd finns? Hur ska vi bearbeta dessa motstånd? Vilka positiva strategier ska vi välja? Vad kan vi lära av antislavkampanjen i 1700-talets England? Vilket tidsperspektiv kan vara rimligt för kampanj och måluppfyllelse?